|
DRD-metoden DRD står för Dry Rock Deposit. Det är en metod för förvaring av miljögiftigt avfall med mycket långlivad giftighet. Metoden har uppfunnits av de två svenska innovatörerna Ole Kvamsdal och Alf Johansson (European Patent No. 0360797). Metoden innebär att en bergkropp med hög relief dräneras via artificiella krosszoner så att torra bergrum erhålles. Dessa blir självdränerande och kräver därför ingen övervakning och skötsel. Bergrummen läggs på bombsäker nivå nere i berget. I dessa bergrum förvaras det högaktiva kärnbränsleavfallet - väl skyddat, men ändå tillgängligt såväl för reparationer (om detta skulle krävas) som för applikation av eventuella framtida metoder som kan oskadliggöra avfallet (t.ex. transmutering). Samtidigt kan avfall och kapslar sättas under kontinuerlig (självregistrerande) kontroll vad avser strålning och korrosion. Vi finner denna metod överlägsen och vida mer tilltalande än den såkallade KBS-3 (SKB) metoden där avfallet läggs ner i berget, förseglas och lämnas utan minsta kontroll. Vi har vid upprepade tillfällen ansökt om att DRD-metoden måtte utredas och presenteras på ett allsidigt sätt. Detta har ännu inte lett till handling. SKI (tillsyningsmyndigheten) bollar över frågan till SKB (metod-konkurrenten), som svarar att det är ett ointressant "mellanlager". Detta är inget annat än en STOR SKANDAL. Så här får det definitivt inte gå till. Alternativen måste utredas och presenteras.
I Fig. 4-5-1
jämförs "säkerheten" för ett DRD
respektive KBS-3 förvar under tiden fram till
Första Framtida Istiden, då all säkerhet och
alla sunda prognoser "brakar samman". Med samma perspektiv kan man jämföra "stressen på kommande generationer" för ett DRD respektive KBS-3 förvar. Resultatet framgår av Tabell 1. Enligt denna jämförelse innebär ett KBS-3 förvar mer än dubbelt så stor stress på kommande generationer som ett DRD-förvar. Detta faktum har inte beaktats. I Tabell 2 gör vi en totaljämförelse mellan ett DRD- och ett KBS-3 förvar. Enligt denna jämförelse får ett KBS-3 förvar klart sämre poäng än ett DRD-förvar som får "väl godkänt".
Referenser (1) Remissutlåtande från Enheten för Paleogeofysik & Geodynamik, doc. Nils-Axel Mörner över SKB FUD-program 98. Januari 1999, 60 sidor (kopia till Miljödepartementet). (2) Ansökan om Forsknings- & Utredningsbidrag för Alternativ lagring av kärnbränsleavfall i torrt berggrundsförvar enligt metoden "Dry Rock Deposit" (DRD). Till SKI (kopia till Miljödepartementet) Mars 1999, 30 sidor. (3) Yttrande över SKB:s yttrande över vår ansökan om forsknings- & utredningsbidrag för DRD-metoden. Till SKI (kopia till Miljödepartementet), Augusti, 1999. Nils-Axel Mörner (25 sidor), Agne Rustan (2 sidor), Ole Kvamsdal (2 sidor), Alf Johansson (2 sidor), Kjell Westerberg (2 sidor), Björn Klevebring (1 sida), Christian Bronge (1 sida), Bengt Jonsson (1 sida) och Fristående forskare (1 sida). |